Disktrasor

Herregud vilken dressyrträning det var igår. Brukar rida i 40  minuter för min tränare men igår höll vi på i 75! Jag och hästen var som två utvridna drisktrasor efteråt. Min tränare sa att jag borde börja gymma men när jag sa att jag redan gymmade tre dagar i veckan sa hon att jag borde springa. När jag sa att jag redan springer 2-3 dagar i veckan tyckte hon jag skulle springa längre och börja strecha. De som inte tror att det är jobbigt att rida kan ju testa en timme på min häst för min tränare. Jobbigare än alla gympass jag någonsin varit på. Speciellt när en 15-åriga häst "glömmer" av hur man fattar galopp när hon blir trött. Man får verkligen inte det minsta lilla gratis. Hon ser ut som en gullig ponny men är bara en förklädd surkärring. Tur att hon är så söt annars hade hon varit korv för länge sedan ;)
 
 Visst är det svettigt att hoppa men är ingenting mot ett rejält dressyrpass. I hoppningen har nämligen damen framåt bjudning vilket underlättar en del eftersom det är lite jobbigt att rida runt 500 kg som helst vill stå still...
 

105 minuter dressyr är ingen dans på rosor

Godmorgon!
 
Det känns som jag har blivit överkörd av en lastbil. Skulle rida lektion igår vid 20:30 men min tränare var försenad och kom först 20:50. Så hann rida fram i 50 minuter innan hon kom. Rejäl framridning med öppnor, slutor och skänkelvikningar i alla gångarter = jobbigt! Efter det väntade en kämpig dressyrlektion i ca 45 minuter. Janette är stenhård och man får aha-uppevelser varja gång man rider för henne! Nu har jag massa saker jag ska träna på. Men hon är också hård, hon nöjer sig inte försen något är perfekt och drar sig inte för att säga att man rider som en kratta om man gör det.
 
Svettas och rider för allt jag är värd och är helt slut efter 1.5 timmes dressyr (Zippan var inte ens ljummen) och så får man höra "Hade du bara velat lite mer hade du kommit hit tidigare" "Får börja ändra på händerna och skänklarna, är så mycket som behöver justeras". Även om jag tyckte Zippan gick jättebra efter uppvärmningen så känns det som man inte kan rida alls när Jeanette kommer. Känner sig som en nybörjare igen men det ser jag som något positivt. Då har vi mycket kvar att lära och mycket som kan bli bättre! Det fina, och stundtals jobbiga, med den här sporten är att man aldrig blir fullärd. Det kan alltid gå bättre. Tycker det är bra att ha en hård tränare som kör över en även om det är tufft emellanåt. Man bryter ner, bygger upp och kommer tillbaka som något bättre. Så det ska vara, hatar mjäkiga tränare som bara står och säger "braa, braa, braa". Vill ju ha valuta för pengarna och lära mig nått!
 
Så jag satt på hästen från klockan åtta till kvart i tio. I mormors gamla stövlar från 70-talet. Mina har gått sönder så har hennes med 40 år på nacken. De är stenhårda och gör så ont att man vill gråta. Så att gå till gymmet och skyrketräna nu finns inte på kartan. Har ont i benen, axlarna, fötterna (!), ljumskarna, låren, rumpan, armarna.. Ja, hela kroppen har fått sig en omgång. Får bli storstädning och promenad istället. Jippie...
 
 
Stilbilder från gårdagens dressyrlektion ute i mörkret