Airlie beach är precis det paradisställe man vill besöka på semestern. Det är lagom varmt, det kryllar av mysiga restauranger och uteställen, naturen är vacker, vattnet varmt och människorna är trevliga. Dock kan man inte bada i havet här heller pga. de livsfarliga Jelly Fishen men det gör inte så mycket ändå det finns en gigantisk lagoon som ligger precis vid vattnet (se bild här) där man kan bada utan problem.
Vi spenderade bara två nätter vid Airlie beach, en innan vi åkte ut med en segelbåt till ögruppen Whitsundays och ytterligare en natt efter segelturen. Den lilla tiden vi hade spenderade vi nere vid lagoonen där vi bade och läste böcker under palmerna samt strosade runt vid gatan där alla hotell, hostels, affärer, klubbar och restauranger ligger. Även om byn är mysig och omgivningen är vacker finns det inte mycket mer att göra än att bara koppla av så att två nätter tycker jag är alldels lagom tid att spendera här, inte mer.
Det var också här som det började spåra ut ordentligt när det kommer till maten... Det var glass, Mc Donalds-frukost öl och mer eller mindre nyttig mat som konsumerades varje dag för att inte prata om all mat vi fick på båten vi var ute med. Haha, inte konstigt att vi gick upp i vikt! Den sista kvällen var vi ute på en pub med de andra gästerna från båtturen som var helt fantastiskt. Men mer om båtturen till Whitsundays i nästa inlägg om Östkusten :)
Haha, ser ni alla pannkakor, smoothisen och den gigantiska kaffen på bilden i mitten? Fattar inte hur jag fick ner allt det bara till frukost... Men smaskigt var det!
Idag gjorde jag något som jag alltid drömt om. Något som jag förundrat sett andra göra, utan att förstå hur de orkar. Nämligen att gå upp tidigt för att gå på yoga! Klockan ringde halv sex. Jag masade mig ur sängen, åt min dagliga portion av havregrynsgröt, gnuggade gruset ur ögonen för att sedan ta bussen till gymmet. 07:00 stod jag redo i salen med yogamatta, tre yllefiltar och ett bälte med åtdragbar knäppning. De två sista tingen hade jag ingen aning om vad jag skulle göra med men det skulle snart komma att visa sig.
Man skulle vika ihop filtarna i en perfekt liten hög så den blev ca 40 cm hög, sedan lägga sig på den i en lättare form av brygga samtidigt som man satte sig i skräddare och fokuserade benen stilla med bältet. Som ni förstår hade jag vissa svårigheter med att genomföra detta. Misslyckades faktiskt redan när de kom till vikningen av filtarna men den vänliga men bestämda damen hjälpte mig så jag hjälpligt kunde genomföra övningen.
Sedan fortsatte timmen utan några större missöden. Fick mig dock en kalldusch när ledaren sa att det var dags för handstand och flertalet av övriga deltagare helt enkelt ställde sig på händer som om det vore nemas problemas. Själv fick jag nöja mig med nybörjarvarianten mot vägg, men frånsett det gick passet bra!
Kändes skönt att böja till och fokusera kroppen. Om min teori om att man blir bättre ryttare av yoga återstår att se, men jag ska i alla fall fortsätta gå på passen. Två dagar i veckan hade jag tänkt satsa på yoga och vem vet, i juni kanske jag också kan stå på händer! ;)
Har dock ingen bild på mig yogandes så ni får nöja er med bilder från marknaden på Australia Day och Elders park där de hölls konserter och sköts fireworks!
Här ser ni lite bilder från paraden som hölls under Australia Day i söndags. Min spontaa reaktion var att det var som en sämre Chalmers Cortegé. Det var helt enkelt alla, eller nåja, nästan alla nationaliteter som visade upp sig. Eftersom de flesta Australienare inte har bott mer än ett par generationer här och det desutom är många som flyttar in hit var det en trevlig idé. Visade mångfallden som finns här och det stämmer verkligen. Det går verkligen inte att säga hur en typisk australienare är eller ser ut, eftersom alla är så himla olika.
Dock var det lite tråkigt eftersom det var så klichéartat: Japarnerna hade hattar och var utklädda till geishor, brasilanarna dansade, kinserna hade sin drake, ryssarna dansade sin folkdans och ja.. Ni förstår. Alla akter var som man förväntade sig och det är ju lite tråkigt men frånsett från det var det en fin parad! :)
En sån dag säger jag bara. Och ja, hela detta inlägget kommer endast handla om min dag, vilket kanske inte låter så intressant, men tro mig, ni kommer få er ett gott skratt. Om ni inte skrattar med mig kan ni i alla fall skratta åt mig.
Dagen började med att jag vaknade upp, väldigt nöjd med tillvaron eftersom 1. Erik stod och gjorde frukost 2. Det var picknick-dag! Vi hade nämligen bestämt oss för att gå ut och ha picknick i Botaniska trädgården (romantiska paret no. 1, hehe). Vi hade laddat med mumsiga mackor och annat gott och skulle ge oss av strax innan lunch.
Då inträffade den första incidenten. Vi skulle ta med oss soppåsarna ner (ja, vi jobbar numera med två påsar istället för en, så vi slipper gå ut med dom så ofta som de lata ungdomar vi är) och jag lyfte upp påsen under diskhon. Ju högre upp jag lyfte den desto tydligare blev stanken.
Till historien hör att vi kvällen innan, när vi var på väg hem från bion, hade mött en sopbil i en korsning och då förvånats över hur stanken liksom stannade kvar. Det är så varmt ute att luften nästan står still och så även den fruktansvärda stank som bara sopor som ruttnat i 40-gradig värme kan avge.
När jag då började lyfta upp påsen och bära den bort mot dörren eskalerade stanken till någon som var det vidrigaste jag varit med om efter bajamajorna efter en vecka på Peace and love (dom är fortfarande nummer) och mina kräkreflexer började gå igång vilket fick mig att kasta tillbaka påsen och mig själv ut genom dörren. Det visade sig att påsen hade ett hål i botten vilket fick innehållet som legat och ruttnat, jag vet inte hur länge, i värmen att rinna ut över golvet.
Sen hade vi då en riktigt fruktansvärd, vidrig och hemsk sörja att ta hand om innan vi kunde fortsätta vår resa mot den väntade picknicken. Jag tänker inte gå in mer på det för eran skull, men låt mig bara säga att vi har heltäckningsmatta, sen tror jag ni kan föreställa er resten själva.
Glada över att ha överlevt incidenten med soppåsen kom vi tillslut utanför dörren och där möttes vi av den ohyggligaste värme jag någonsin känt. Termometern visade visserligen bara 43 (vi har haft 47 här) men idag var himlen pangblå och det blåste kraftigt. Skönt med lite uppsvalkande vind kanske nu tänker, men där har ni fel. Det var den varmaste vind jag någonsin har känt! Det var som om någon blåste på en med en hårtork. Det är svårt att förklara så ni riktigt ska förstå hur varmt det var men tänk er följande: Ni sitter i en torr bastu vilket får luften ni andas in att brännas i halsen eftersom den är så mycket varmare än er kropp och saknar all form av fuktighet och sedan sitter någon samtidigt och blåser på er med en hårtork. På fullsprutt. Jag hade en keps på mig, alltså en sådan där vanlig keps man har hästsvansen ut genom ett hål i nacken på, ingen sån där cool hiphop keps, och den blåste av!! Skojar inte, jag fick jaga den längst trottoaren.
Så vi fick besvikna avbryta operation picknick. Vi lyckades ta oss till affären då vi (pinsamt) led brist på toalettpapper genom att gå in i varenda lokal med AC och andas kraftigt innan vi snabbt tog oss till nästa tills vi var framme vid affären. Sedan fick vi upprepa samma procedur på vägen hem där vi tillslut kunde avnjuta våra picknick-mackor vid köksbordet till Antikrundan.
// Jag innan bion igår där vi såg The Wolf of Wall street //
Dagens tredje incident inträffade ungefär 17:10 då jag med panik insåg att jag höll på att missa bussen till gymmet där min PT skulle hålla dagens pass! Jag hade fastnat i den nya Hööks katalogens onlineversion (varje hästtjejs våta dröm) på tok för länge och det hela slutade med att jag fick springa till bussen. Jag upprepar: Springa till bussen. I bastu hetta! Kan ha varit bland de jobbigaste jag gjort och de övergår mitt förstånd att min älskade stålle till pojkvän kan springa dagligen i denna hetta frivilligt. Hur som helst, jag hann med bussen och få biljetter till dagens pass: Tone&shape and Arobic Fatburner.
Fortfarande utmattade efter spring-ruchen drog första passet igång. Då inträffade dagens fjärde (4) incident. När jag skulle ta mina hantlar till passet så smög min PT upp bakom ryggen på mig. Jag hade nämligen kompromissat med mig själv och sagt att jag fick ta 1 kgs hantlarna om jag gick på båda 45 min passen. I vanliga fall brukar jag ha 10 kg hantlarna men eftersom man gör ungefär 3 000 reps på de här gympa passen har jag fått gå ner till de förnedringslåga 1 kgs hantlarna. Men icke så nicke. Min PT sa bestämt åt mig att jag inte fick ta dom eftersom jag hade haft 2 kg hantlarna förra gången. Alltså. Bara för att jag överlevde med 2 kg hantlarna betyder det ju inte att jag hade tänkt att göra om den fruktansvärda mjölksyreupplevelsen en gång till.
Efter att ha betat av den ena jobbiga mjölksyre övning efter den andra i 45 min var jag färdig. Svetten rann och benen kändes som spagetti, för att inte tala om armarna. Så när pass nummer två för dagen drog igång var det inte konstigt att jag slackade lite efter i vissa övningar, speciellt inte med tanke på eftersom vi tvingades hoppa upp och ner på steppbrädor, vilket jag alltid försöker undvika så gott det går. Eftersom det bara var sex deltagare i pass nummer två (Arobic Fatburner) så märks det rätt tydligt om man hamnar efter allra minsta. Det är inte som på Sportlife eller Frisk&Svettis när man kan gömmas sig längst bak, om jag säger så.
Så var tror ni den lilla hurtiga indiska mannen gör när han ser att jag inte hinner med? Jo, det ska jag tala om. Då skriker han högt så alla hör ”SHOW ME YOUR SWEDISH POWER !” så alla vänder sig om och kollar på mig med förväntan i blicken samtidigt som jag själv mest vill ställa mig i ett hörn och spy för andra gången under dagen. Har nog aldrig känt mig mer o-vikingaaktig än när jag stod där, högröd i ansiktet med spagettiben med allas förävntasfulla blickar riktade mot mig.
Genom ett under lyckades jag ta mig levande genom även pass nummer två. Så fort det var avslutat (efter att ha tvättat händerna eftersom de även har heltäckningsmatta i passalen (!!) och den inte är det direkt fräschaste man kan gnugga händerna mot i en och en halv timme) vinglade jag i väg till busshållplatsen. På vägen dit såg jag givetvis att min buss just gled in och stannade på hållplatsen. Då mina ben redan hade försökt ge upp en lång stund innan fanns det inte en chans att jag skulle kunna springa till hållplatsen och hinna med bussen så jag fick bittert fortsätta lunka fram under den fortfarande hett skinande solen.
Jag satte mig utmattad på den varma plastbänken i kuren och var så trött att jag inte ens brydde mig om att den var så varm att den brände mig i baken. Jag kände hur svetten rann ner längst benen och kände mig allmänt hopplös. Och var gör man då? Jo, då ringer man pappi. Han om någon borde kuna visa medkänsla för mig eftersom mamma börjat tvinga med honom på pass hos den lokala hurtighets-föreningen hemma och numer genomlider likande saker i Sverige. Men tror ni ljudet på skype funkar när man behöver det som mest? Och tror ni att man sen blir så irriterad/upptagen med att försöka fixa det så man missar att buss nummer två närmar sig? Ajjemän.
Eftersom Australien på många sätt kan liknas vid ett U-land måste man stå och vinka som en idiot vid hållplatsen för att bussen ska stanna och gör man inte det, då åker den förbi. Alltså, hur korkade kan man va? Det är inte direkt så att det går fler en än buss där och om det sitter en person på hållplatsen som är högröd i ansiktet och som inte ser ut att kunna gå en meter, ja då borde man faktiskt kunna lägga ihop ett och ett och stanna bussen. Men nej. Så där får jag sitta ytterligare en kvart på den varma bänken som är närmast smälltstadiet vid det laget samtidigt som svetten fullkomligt forsar ner för benen på mig. Lite väl mycket när jag väl tänker efter. Jag kollar då ner på mina spagettiben och vad får jag se?! Tror ni inte de är tre myror som har krupit upp på mina svett-stinkande, klibbiga ben och springer för fulla muggar upp och ner så kittlas något grymt alternativt/och känns som svett-forsning av de kraftigare slaget? Lagom till att jag skakat av mig dom och istället dragit till mig två glada flugor med mitt armviftande och blottande av ännu mer väldoftande armhålor, så kommer buss nummer tre som jag lyckas ta på mig på och hem med.
Och för att knyta ihop den här dagen riktigt ordentligt: Vad tror ni stod i duschen, när jag kom hem svimfärdig från gymmet, om inte baljan vi förvarar soporna med som vi i stundens hetta kastade in där i morse? Där fick jag verkligen vrida ur de sista dropparna swedish power kan jag lova.
Igår var det Australia day, alltså Australiens nationaldag. Hela stan var ute och det bjöds på parad, konsterter och marknad i värmen. Såg många som var utklädda på stan och även jag hade ett piffigt litet diadem jag köpt för 3 dollar dagen till ära, haha. Alla var glada och sa "Happy Australia day" till varandra och folk satt och firade i parket och alla restauranger var fullsatta.... Inte som vår svenska nationaldag direkt. Har stått de två senaste åren och kampanjat med innerstadsmoderaterna på Avenyn och den är alltid helt död på nationaldagen, man ser knappt en människa.
Jag tycker vi borde fira vår nationaldag mer! Sverige är ett fantastiskt land att leva i och vi har mycket att vara stolta över. Nu känns det som man knappt vågar fira natioanldagen på grund av rädsla att bli förknippad med SD. Tråkigt! Är vårt mångkulturella samhälle där alla får rösta, gå i skolan och få vård som vi borde fira och uppmärksama, och inte låta främlingsförgentliga människor skrämma oss.
En annan sak som skiljer är att i Australien är de flesta lediga i hela två dagar! På nationaldagen och dagen efter. Sen har de ju å andra sidan inte kristi flygare och trettondag jul och allt vad det är vi är lediga för hemma, så de kanske är förstårligt.
Tog flera hundra bilder igår och några kommer upp här när jag valt ut de bästa.. Än så länge får ni nöja er med en bild på mig flinandes precis när paraden började ;-)
Igår skypade jag med lilla familjen och då kom jag att tänka på hur bra mina föräldrar är. De finns alltid där, vi har aldrig en tråkig stund tillsammans, de kommer med goda råd och de tror så gott som alltid på mina idéer. Det spelar ingen roll om det är jag och mamma som planerar den kommande vecka för hästen eller om jag och pappa bara cruisar runt i bilen, de är alltid kul att vara med! Och visst har vi våra diskussioner och stunder när vi inte kommer överens men det hör ju bara till.
Alla förtjänar att ha lika bra föräldrar som mina! Då är man aldrig ensam, har alltid någon att ringa och alltid en grym hejarklack på sin sida :D Att jag dessutom är priviligerad att ha världens sötaste katt och en mormor som är något utöver det vanliga och minst lika stöttande gör att jag bara skrattar när jag får frågan om jag saknar att ha syskon. Hur kan man sakna något när man har så fina människor i sin familj? Ni är bäst! ♥
Vilka är ni tacksamma över att ha i ert liv? En kompis, en familjemedlem, en kollega eller någon annan? Säg det till dom! Jag tycker ofta vi är alldeles för dåliga att uppskatta det och dom vi har så försöker tänka på det så mycket jag kan.
Jag brukar alltid spana runt på de flesta stora klädkedjors webshoppar och nu har jag tokfastnat för två kappor. En klassisk och stilren med roligt zebra tryck och en färgglad regnkappa. Har alltid drömt om att ha en gul men torkus går nästan lika bra. Vill ha! Dock är jag ju på andra sidan jorden där de är 30 grader, men men drömma kan man ju alltid...
Förresten, tycker det skulle vara tvång på att alla skulle ha en färgglad regnkappa i garderoben. Tänk vad mycket roligare det skulle vara om alla gick runt i färgglada kappor varje dag det regnade. Sverige skulle se ut som en regnbåge halva året och alla skulle bli lite gladare :)
Hej! Ledsen att jag inte uppdaterar bättre men alla dagar har sett likadana ut denna veckan så känns inte så intressant att skriva om. Har det dock supermysigt! Tränar varje dag, sitter på balkongen och läser, går promenader i solen och pratar idéer och drömmar, skypar med mina nära och kära, ser film, läser på om roliga saker och bara njuter av att vara ledig. Så himla skönt! Känns verkligen som jag är på semester. Egentligen skulle jag varit hemma i ett kallt Göteborg och pluggat men nu är jag i solen och har ytterligare fem veckor sommarlov då jag bara ska ladda batterierna. Snacka om lyx!
På söndag är det Australia day och det ska såklart firas! Lovar att ta lite bilder och lägga upp så det blir lite fart här + att jag ska skriva klart om Östkusten, har den roligaste biten av resan kvar att berätta om.
Nu ska jag ut och gå i solen (är behagliga 25 grader nu på kvällen, yay!) på kvällspromenad och sen blir det filmtajm igen. I förrgår var det Monika Z vi såg och idag har det äntligen blivit dags för The Hunger Games - Catching fire! Längtat efter att få se den i månader... :D
Nu har vi kommit fram till de tredje stoppet på vår resa, nämligen Magnetic Island! En ö som är populär bland backpackers. Inte för jag kan förstå varför, tyckte inte den var något speciellt, men så var vi bara där en hel dag och två nätter så hann ju inte se hela ön. Inte för att den var speciellt stor, är hälften så stor som Hisingen. Men den hade ingen riktigt hamn, husen såg ut som på fastlandet och det var inga mysiga gator eller någon speciell natur... Ett stopp man kan hoppa över om man har bråttom ner eller upp längst kusten helt enkelt.
När vi kom dit visade det sig att vi var inbokade på ön festhostel nämligen The Base och dessutom i ett rum med åtta andra... Blev ett missförstånd med boendet när vi bokade resan (skulle ha eget rum egentligen) men det gick att ordna så vi fick bo i ett litet gulligt hus precis vid vattnet istället. Grymt skönt efter att ha delat rum med backpackers på de två tidigare ställerna! Huset var det absolut bästa med vistelsen på ön, så himla gulligt och sköna sängar.
På kvällen åt vi middag på hostlet. Blev fest på kvällen med x-antal brunbrända pumpade och tribaltatuerade ynglingar som stod och spände sig vid vårt bord så vi bytte plats och fortsatte kvällen vid vårt lilla hus. Sedan sov vi gott då vi slapp oroa oss för att vare sig otäcka djur som på Mission Beach eller inramlandes backpackers skulle störa vår skönhetssömn.
Vid frukosten råkade vi dock ut för en liten incident! En fågel flög in och gjorde en mindre smidig landing på vårt bord och tog mammas bacon! Direkt från tallriken! Och dessutom flaxade den ner kaffekoppar och bestick. Sen daskade den baconen i säkert två minuter mot marken innan den smaskade i sig den och åter igen flög upp och satte sig på sin sittpinne som någon satt upp i en palm åt den. Det här tyckte vi ju var väldigt spännade och mamma lyckades fånga de hela på film till vår stora förtjusning! Vem vet, hon kanske säger upp sig en vacker dag och börjar en ny karriär som filmare åt Animal Planet.
Aktiviteten för dagen var att klappa olika djur. Vi åkte dit för koalornas skull men innan man de kom fram fick man snällt klappa x antal reptiler. Jag fick dessutom en uppsatt på huvudet och ni kan ju se på bilden vad jag tyckte om det... De var som tur var snälla och vi klarade oss med alla fingrar i behåll.
Efter alldeles för många olika sorts reptiler av alla dess slag var det dags för dagens höjdpunk: koala-klappningen! Koalan var hur mysig som helst och jättefin. Men vet inte riktigt vad jag tycker om det där. Är det värt att hålla massa djur instängda för att turister ska komma och klappa på dom? Även om de såg ut att ha det bra, såg välmående ut och hade flera dagar lediga varje vecka är jag lite tveksam till det... Känns onödigt att dom ska vara instängda när dom kan leva i det vilda, men samtidigt så har jag glatt haft både häst, hund, katt och andra smådjur hemma (ja, hästen bor väl mestadels i stallet om jag ska vara ärlig) utan några problem och det är ju egentligen samma sak. Ahh, vet inte. Det är ju bra att de får uppmärksamhet också så människor börjar bli lite snällare mot miljön och djuren och då kanske det är värt att hålla några få individer instängda? Eller inte. Hur som helst, jag tänker inte besöka någon mer sån här "klappa vilda djur"-anläggningar igen under min vistelse här.
Om vi någon gång måste livnära oss som ormtjusare sätter jag allt förtronde till mamma. Ormen försökte slingra sig i väg från mig, pappa såg tveksamt bekväm ut medan mamma verkade vara en naturbegåning alternativt ormviskare a lá Harry Potter (se bilder nedan).
Sedan fortsatte vi dagen med bad och lunch vid en strand på andra sidan ön och nästa dag gick vi upp tidigt för att åka vidare till Airlie beach vilket var ett ställe som jag gillade betydligt mycket mer! Fortsättning följer.
Har ägnat dagen åt att skypa med familjen, gå långpromenad, ett mer eller mindre meingslöst möte med skolans arbetsrådgivare, börjat kolla efter jobb, sett senaste avsnittet av Äkta människor, handlat mat för veckan, gymmat och sett inte mindre än 8 kortis-dokumentärer på youtube om olika hundraser: Jack russel, yorkshire terrier, cairn terrier, boston terrier, dalmatiner, pomperian, chihuahua och grand mastiff. Puh!
Är helt slut nu och har inte den minsta lust att blogga utan ser hellre på film och myser ikväll. Så säger hej då nu med några bilder från The great Ocean road från september, hoppas ni haft har en bra dag! ♥
Hann inte mer än att klaga på att jag var uttråkad innan jag hade fullt upp igen. Det var inte bara Liv som kom tillbaka till Adelaide, även Mathilde kom hem efter julfirande i Frankrike så har spenderat de senaste dagarna tillsammans med dom. Åkt till stranden, lagat mat, sett film, fikat och uppadaterat varandra om allt som hänt de senaste veckorna. Men ni kan vara lugna, mina kära vänner kommer lämna mig igen för att åka vidare på nya äventyr på Nya Zeeland (inte alls avundsjuk, inte alls) så den kommande veckan lär jag ha all tid i världen att blogga igen! :)
Hur som helst, i går hade vi Monopol-kväll med de som är kvar av vårt gång från första terminen. Hade matfrossa. Först lagade Erik fantastiskt goda köttbullar med tomatsås och mos till, sen hade vi även en kladdkaka med grädde och chokladsås till efterätt och sen blir man alltid bortskämd med alla godsaker man tänka sig när man är hos Omar så igår bjöds det även på chips, torkad mango, choklad, glass och nötter... Haha, behöver jag ens säga att jag rullade hem?! Är ju omöjligt att inte äta när det är så gott! Nam, nam, nam.
Monopolet var någon sorts specialvariant där man kunde ta lån, förhandla om gator med de andra spelarna, köpa andelar, ha allianser etc. och eftersom vi var fyra business stundenter som spelade gick alla all för att vinna! Jag och Erik var i samma lag (eftersom ingen av oss klarar av att förlora måste vi vara i samma lag så det inte blir dålig stämnning hemma, haha) och vann stort! Ingen trodde på vår taktik men vi var tvärsäkra på att den skulle gå hem. Så Team Sverige slog Team Frankrike/Maritius med hästlängder. Fortfarande löjligt nöjd över segern, he-he-he
Idag var jag på gymmet igen. Fortfarande övertaggad på att 1. Ha något roligt att se fram emot varje dag och 2. Börja träna! På dagens schema stod det möte med en PT, vilket ingick när man köpte gymkortet. Fick börja med att fylla i lite papper om varför jag ville träna, vad jag hade för mål, vad jag gjort innan etc. Två av frågorna var vikt och längd och jag fyllde snabbt i 159 cm och 53 kg utan att läsa sådär noga. Då började PT:n skratta och säga att vi skulle mäta det på plats. Ahhhhh, jag hade ju bara höftat till med nått så drog en rimlig bortförklaring om att jag just druckit tre liter vatten precis innan jag kom till gymmet. Så var sanningens stund kommen. Jag hoppade upp på vågen och höll tummarna för att jag inte skulle behöva skämmas allt för mycket över min lilla höftnig. Du, dun, dun.. De digitala siffrorna visade att jag vägde 53.2 kg och var 158.7 cm lång. Puh!
Så har gått upp 3 kg sen jag kom till Australien (eller snarare de åtta sista veckorna jag inte tränat nått) och det är ju inte så farligt. Men nu är det så här att jag har en liten rolig kroppsform. En kroppsform som genom en trevlig midjemätning säger att jag är överviktigt och har en ökad risk att få en rad av läskiga sjukdomar. Nu började PT:n asgarva igen när han såg mitt ansiktsuttryck och sa att det inte var så farligt. Det är nämligen så att mina ben och armar är smala och de tre små kilorna jag gått upp har lagt sig prydligt i en bilring runt magen, vilket ger mig ett midjemått på 83 cm. Har man över 80 cm som kvinna är man i riskzonen enligt världshälsoorganisationen, WHO. De flesta kvinnor har ju lite mer tits&ass/kurvor/former än vad jag har vilket gör att måttet brukar stämma, men icke på en spinkig, okurvig tjej med gosmage som jag.
Men inga ledsna miner för detta! Jag vet ju att jag inte är överviktigt och kollar man på andra index så som BMI är jag alldeles "normal". Att bli kallad för tjockis gjorde mig dock mer taggad på att träna än någonsin tidigare! Fick ett träningsprogram jag ska följa med styrkeövningar för hela kroppen och kombinera med gruppträning och simmning. Känns toppen! Och att jag och den lilla indiska man jag fått som PT skrattade så vi fick ont i magen gjorde inte saken sämre. Hade tid en timma men det tog två eftersom vi pratade så mycket. Slutade med att vi googlade upp bilder på våra hemstäder, han berättade om sin fyramånaders bebis och tillslut frågade han diskret om alla i Sverige var lika korta som jag och när jag berättade att min pojkvän är närmare 190 cm lång kunde han inte sluta skratta och illustrera hur de måste se ut när vi kommer gåendes. Haha, all sevicepersonal borde vara som honom. Han berättade att jag var "överviktigt" men fick mig ändå tycka hans service var perfekt. Det är det inte många som kan lyckas med kan jag lova!
Så imorgon är det dags för mitt första gruppträningspass, lägtar :-)
Här är jag innan passet med magen lyckligt ovetandes att den snart skulle få mig bli en liten tjockis ;)
Har känt mig uttråkad sen jag kom tillbaka till Adelaide. Som om dagarna bara går utan att något händer. Har till skillnad från Sverige ingen skola att gå till då jag har sommarlov till mars, inga vänner då alla reser runt, inget jobb, ingen politiskorganisation jag vill engagera mig i, inget gymkort då mitt gått ut och ingen häst att klappa på. I vanliga fall får jag panik om jag så har en helg tom i kalendern (som om det någonsin händer) och nu har jag två blanka månader framför mig. Ångest.
Men när jag vaknade i morse kände jag att det var dags att rycka upp sig och ändra inställning! Jag är ju för tusan i ett nytt land, jag har faktiskt letat upp ett stall och jag har säkert massa saker jag kan göra om jag bara tänker till lite. Så imorse tog jag bussen till ett nytt gym jag spanat in och köpte gymkort! Det bästa är att gymmet ligger i anslutning till simhallen så man kan simma hur mycket man vill. Så idag körde jag mjukstart och simmade 700 meter. Känner mig som en ny människa! Tänk vad lite träning kan göra.
Sen hittade jag Veckansbrott och Ponnyakuten på svtplay och bara det gjorde att det kändes som jag vunnit högsta vinsten. Sen kom en av mina bästa vänner på Urbanest, Liv, hem från sin resa längst Östkusten så vi drack kalla smoothies i värmen. Bokade även in ett möte på gymmet imon så ska få ett program och få mäta puls och sånt där så man kan mäta resultat. Laddad till tusen! Och för att toppa det hela ska jag på bio ikväll med tre vänner och träffa Gesa som också kommer hem från sin resa imorgon. Får stryka de där med att jag inte har några vänner här, har jag ju visst. Så nu kan jag sluta deppa bort tiden här och börja se allt jag kan göra här istället för att tänka på allt jag skulle gjort om jag varit hemma. Bara man ändrar inställning och ser möjligheterna i tillvaron så löser sig det mesta.
Ska se till att de här två månaderna som återstår blir helt fab. Ska bli bättre på att fota, lära mig alla länder, träna massor, bli vigare, göra små resor runt Adelaide, hänga i stallet när det inte är odrägligt varmt, bli bättre på engelska, söka praktikplats/jobb, blogga, ligga på stranden och bara njuta av att vara ledig i två månader. Det ska nog bli bra det här, och det blir ju faktiskt aldrig roligare än man gör det.
Så här pepp är jag på tillvaron efter att tänkt om lite!
Kolla vilka sötnosar jag lyckades fånga nere vid floden! På bild då, haha.. Ville bara ta upp dunbollarna och gosa med dom! Alla svanar i Adelaide är svarta, tyckte det var hur fräckt som helst första gången jag såg en, men det visade sig krylla av dom. Har alltid tyckt att fågelskådning måste vara bland de tråkigaste men kan hålla på men ska nog tänka om. När man ser såna här orädda och ovanliga fåglar är det faktiskt inte fy skam! :)
- Testade på att klättra för första gången. Inte min grej, luktade mest tåfis i lokalen
- Var på The Duke varje torsdag
- Hade många fester i Marc & Philips lägenhet
- Följde med och kollade in när Erik rodde för första gången
- Gick Power walks innan skolan en vecka innan jag tröttna
- Hittade gigantiska kottar i Botanic Gardens och insåg att vi bara varit här två månader...
- Bilade till Melborune via The Great Ocean Road och spenderade några roliga dagar där
- Besteg MT Lofty, den högsta punkten i SA
- Tränade massor (och var tydligen ute en hel del, förstår inte riktigt hur jag orkade...)
OKTOBER.
- Gick till den hypade nattklubben HQ som var en besvikelse och saknade att gå ut i Sverige. Väldigt mycket.
- Började plugga ordentligt inför alla finals
- Erik gick sin första modevisning och vi var med och hejade på honom
- Hade en lyckad Bright N' Tight fest där alla gick all in för både temat och kvällen. Skulle visa sig vara sista kvällen med gänget men det visste vi inte då
- Omar flyttade från Urbanest så hade invigningsfest i hans nya lägenhet på taket. Riktigt rolig kväll!
NOVEMBER. - Australiens största fälttävlanstävling kom till Adelaide och jag såg hoppningen och dressyren. Största hindren jag sett!
- Erik rodde för första gången i singelbåt - På tävling!! - Eriks föräldrar kom till Adelaide i två veckor och skämde bort oss med god mat och vi firade jul i värmen
- Blev fotad för Unisa
- Annordnande en fest med svenskttema med Anna
- Gick på mer hej då-fester än jag kan minnas
- Skrev alla mina finals! Fyra tentor på 10 dagar. Det var tufft men det gick!
- Sista november kom äntligen efterlängtade mammi och pappi! Sprang allt jag orka och kastade mig om dom på flygplatsen. Kunde blivit en rolig film om inte Erik råkat trycka på fel knapp på kameran....... Inte lätt med tekniken.
- Mitt tre månader och sex dagars långa sommarlov började
DECEMBER.
Ett enda långt äventyr med världens bästa tremanna resesällskap - La Familla! Satan i gatan vad skoj vi hade och vad mycket vi såg och upplevde. Kunde inte toppat året bättre men ska försöka sammanfatta det bästa:
- Kramade min första koala - Tälta två nätter på världens största sandö och körde runt i stora jeepar och svalkade oss i grundvattensfloder - Turistade i Sydney och såg operahuset, Bondi beach och alla andra måsten - Surfade för första gången
- Snorklade med hajar - Dök med tuber ner till 10 meter - Seglade med en över 100 år gammal båt 3 dagar - Firade min födelsedag vid Glenelg beach - Smakade vin i Barossa Valley - Firade nyår med Erik hemma i Adelaide
2013 har varit ett helt fantasiskt år på alla vis. Hoppas nu 2014 blir minst lika bra!
Sommarlov i Australien. Lata dagar på stranden kansken ni tänker? Nej, nej, nej. Det är nämligen på tok för varmt för att ens visstas ute. Idag var termometern uppe på 45 grader. I skuggan. Alltså, my gosh. Man får hålla sig inne med AC:n på full sprutt. Dagens expediton gick ut till Eriks modellargentur för att hämta ett par bilder. Hade utrustat oss med en liter vatten och luftiga kläder men vad hjälpte det? Svetten rann ändå så fort gick vi in i väggen av värme utanför huset.
Tur att bilderna var bra i alla fall när vi kämpade så för att hämta dom. Men så håll käften-snygg som Erik är kan det väl inte bli annat. Att han dessutom har ett hjärta av ett guld och alltid berättar hur fantastisk jag är gör inte saken sämre. Jag måste ta mig tusan varit ett helgon i mitt förra liv. Eller ha några väl gömda kompensationsfaktorer (Freddes teori i Solsidan ni vet)
Damerna som jobbade på modellargenturerna var hur gulliga som helst. Hade kunnat stanna forever och prata med dom. En hade rosa hår och den andra hade pangrosa läppstift. Jag vill med ha ett fint kontor och rosa läppstift när jag blir stor! Dom sa att jag var en riktig cutie men erbjöd mig dessvärre inget modellkontrakt på ståeende fot. Rackarns. Antar att det delvis kan ha att göra med att jag är sisdär en halvmeter för kort och inte riiiiktigt har de där unika kindbenen/ögonen/benen som efterfrågas. Men inga ledsna miner för det. Erik verkar klara av de där modellandet bra själv och nu kan jag fortsätta mumsa chips utan att tänka på att jag ska in i någon size zero klänning, wihooo! Och på tal om chips, nu blir det chips och film. Ha en fortsätt fin tisdag :)
Dags för lite hästinspiration i form av Alycia Burton! Såg en film när hon hoppade en oxer på 170 cm utan vare sig sadel eller träns och sen dess var jag fast. Alycia började utan något kapital och drack sig full varje dag när hon bestämde sig för att hon var tvungen att ta tag i sitt liv. Då började hon satsa på sin största passion - hästar! Nu köper hon in hästar som ingen vill ha, som många gånger är på väg till slakt då de misslyckats på galoppbanorna och sedan rider hon in eller till dom. En häst som var på väg till slakt hoppade två år senare två stjärning fälttävlan. Hur fantastiskt är inte det?!
Jag gillar att hon inte följer någon speciell trend så som national horsemanship eller liknande utan bara kör på vanligt hästvett och tilit mellan häst och ryttare. På hennes hemsida ni hittar HÄR kan ni läsa mer om henne och hennes hästar. Hon skriver att många av hennes bästa hästar har mycket temperament och inte går att tvinga till något men att de också är de hästarna som kan bli de allra bästa om man får dom med sig. Hon skriver också att hon uppskattar hästar som är bra på att bocka för det betyder att de också är bra på att hoppa. Känns skönt att veta de dagar men har ett litet bockmongo till häst ;) Hennes youtubekanal hittar ni HÄR, helt klart värd att följa.
Måndag och vad passar då bättre än en ny design?! Vad tycks? :-) Jag har slitit hårt på den under två dagar. Den fläshiga headern som ändras konstant var inte det lättaste att få till kan jag lova. Tycker själv om att det blev både ljusare och en tydligare meny med kategorier som är lättare att hitta i.
Vissa står dock tomma, jag vet, men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, right? ;) Förhoppningsvis ska ni inte få vänta så länge innan det finns inlägg att läsa under varje kategori. Mer taggad än på länge att blogga nu när bloggen är så piffig!
Den gamla headern och en av bilderna i den nya headern
Ny profilbild (med en känguru såklart) och ny, ljusare bakgrundsfärg
Testa att klicka på bilderna i menyn till vänster så kommer ni direkt till inläggen som handlar om Birk/Zippan
Igår spenderade vi dagen med att gå på konstmuseum, dricka ekoligisk lemonad under vinrankorna och att baka hembakt pizza. På kvällen satt vi på balkongen med några vänner och sen gick vi till en mysig restaurang som ligger brevid Casinot vi inte varit på tidigare med Omar och satt och pratade om hur olika våra hemländer är. I Kuwait är det tex. bara vissa företag som betalar skatt och det finns 19 olika grader av medlemskap i landet. Det är bara de som har kategori 1-3 som får rösta och ha ledande positioner. Tänk vad mycket man inte vet om olika länder. Man lär sig så himla mycket om hur det är att leva i andra delar av världen när man har vänner från olika platser. Sånt man aldrig fick höra i skolan.
Ska försöka fixa designen på bloggen idag, skicka i väg lite mail och springa på kvällen. Måste bara få tummen ur, känns som man blir så oeffektivaste när man har varit ledig så här länge. Minsta lilla sak tar ju emot att göra, samtidigt som jag blir så rastlös av att inte göra något och bara lata mig. I-landsproblem big time! Fast jag vet att jag mår så mycket bättre när jag känner att jag gjort något så det är val bara att sätta igång... Latmask, haha!
Jag har gått under jorden i några dagar. Har nämligen letat efter och hittat ett stall! Var så till mig att jag inte visste var jag skulle ta vägen. Kunde inte sitta still, sms:ade kompisar, fnittrade och hoppade runt av glädje! Har funderat på att ta någon mer surflekion eller testa att dyka igen, men att boka en ridlektion gjorde mig 100 gånger mer taggad, pirrig, förväntansfull och nervös! Ibland undrar jag varför jag vill testa nya saker när jag redan håller på med världens i särklass roligaste och häftigaste sport?! Men är väl nyttigt att testa på andra saker med...
Hur som helst så red jag lektion i förrgår morse och har hjälpt till i stallet sen dess. Stallet heter Kirby Park / MJET ridingschool och är en del med ridskola med 30 ponnys och hästar och en del med tävlingsstall som en av Australiens bästa ryttare i fälttävlan har. Första dagen hjälpte jag till i tävlingsstallet och igår hjälpte jag till på ridskolan. Släpte in/ut hästar, fodra, satte på massagemaskiner, höll teorilektion, tränsade och sadla hästar och hjälpte till när kidsen hoppade på terrängbanan. Är mycket som skiljer från ett svenskt stall, kan skriva en hel lista på olikheter. Alla var i alla fall supertrevliga och hästarna var fina och välskötta och det som är viktigast :)
Är helt slut efter bara två dagar så idag stannar jag hemma. Det har varit 37 grader de senaste dagarna och att bara röra sig ute är ansträngande. Stallet var som en bastu. Första dagen drack jag två liter vatten när jag kom hem och var fortfarande törstig trots att jag druckit mängder under dagen. Barnen sprang runt med isklampar de stoppade under hjälmarna och beridaren på tävlingshästarna, som var en jättegullig svensk tjej, började rida klockan fem för att slippa värmen. Nästa vecka kommer det bli över 40 grader, kan inte förstå hur det kan bli varmare! Hörs senare ♥
Men nu saknar jag vår skrutt om möjligt ännu mer. Finns ingen häst som är lika personlig och rolig att rida!
Igår när jag satt vid datorn hörde jag ett konstigt ljud. Det lät ungefär som om någon klättrade på väggen. Mycket riktigt, några sekunder senare dök en fönstertvättare upp! Fräck som jag var smög jag iväg till köket (ligger ungefär 2.5 meter från skrivbordet) och tog dessa bilder så jag kunde visa er undret. Fattar ni att hänga i små rep och tvätta fönstren på 13:e våningen!? Sjukt är var det är. 13 våningar är högt, tro mig. I förrgår tog jag trapporna upp i stället för hissen och har sådan träningsvärk i vaderna nu att det är löjligt.
Vårt andra stopp på resan var Mission Beach! Efter en busstur på två timmar från Cairns i en lyxig buss med skinsäten,eluttag och framförallt, underbart Wifi var vi framme. När vi hoppat av bussen kom en shuffel buss från vårt hostel Jackaroo och hämtade oss. Det visade sig att vår hostel låg långt utanför byns centurm, mitt i djungeln. På hostlet bodde det 93% hippie backpackers och 6% vanliga turister, alltså vi.
Hostlet var byggt på pålar och det förstod vi snart anledningen till. Det kryllade nämligen av djur av alla dess slag runt hostlet! När vi skulle ta oss en kopp kaffe uppstod kaos eftersom en uggla samtidigt höll på att flyga runt i köket och spande från kylskåpet innan den hittade ut igen.
Vi hade dessvärre missuppfattat hostlet hemsida en aning. Vi trodde nämligen att de hade restaurang men icke. Det som erbjuds var öl, chips och diverse olika sorters nudelpaket. Mammi var sugen på att äta på resturang ( Citat "Det är ju det ssom är meningen med semester!" Slutcitat) och vi frågade var närmsta resturang låg. De sa att det bara var en tio minuters promenad ner längst grusvägen och man behövde tydligen inte boka bord (fick ett asgarv till svar när vi frågade) och glada och nyparfymerade begav vi oss ner på grusvägen.
Dessvärre gick solen ner och vi gick snart i ett kompakt mörker. Ljudet från insekterna var öronbedövade, det rörde sig i varje buske och månen lös klart på himlen bakom molnen. Mamma försökte övertala oss att vända om hela tiden men som de äventyrslystna Pettersson:are jag och pappi är sa vi bara en kurva till, en kurva till samtidigt som vi lös med våra mobiler vilket lockade till om möjligt ännu mer insekter. Efter en kvart såg vi fortfarande inte skymten av någon restaurang. Allt vi såg/skymtade i mörkret var kompakt regnskog, så det var bara att vända tillbaka med tomma magar.
Vi fick söka upp en kille ur personalen och skamset säga att vi nog trots allt ville köpa oss var sitt nudelpaket samtidigt som vi på svenska gormande över att han lurat i väg oss. Vi mötte ett par svenska backpackers och det berättade att hostel-killen hade en Pytonorm som åt upp en Kangaroo som bakgrundsbild på sin dator... FRÅN GRUSVÄGEN VI GICK PÅ! Alltså...!!! Tänk om vi hade mött en fyra meters orm på vår nattpromenad?! Ahhhh, får panik bara jag tänker på det. Så även om besvikelsen var total över att få äta nudla till middag var lättnaden över att ha överlevt skogspromenaden helt klart övervägande.
Sen var det bara att klättra upp i var sin våningssäng, säga god natt till våra trevliga roomies Mjölkbonden Dansken och Norrlandstjejen Stina och lyssna på ljudet från de spelade ödlorna som satt i taket och hålla tummarna för att de inte ramlade ner när under natten.
Dag två hade vi efter att ha övervägt forsränning som ratades av mamma "Jag har väl inte åkt runt halva jorden för att skada mig!" bestämt oss för ett mer passande äventyr för familjen. Nämligen bestigning av Clump Mountain! Det var en sträcka uppför på 3-4 km och det räckte och blev över i den 35 gradiga värmen kan jag säga. Svetten forsade, stigen vi gick på vimlade av små ödlor, i träden hängde det färsk mango men desto mer låg och ruttade på marken, insekterna spelade och man gick titt som tätt in i spindelnät. Men det var det värt, utsikten på toppen var fantastisk! Man såg inte bara stranden utan även små paradisöar ute till havs i det turkosa vattnet.
Efter denna svettiga upplevelse behövde vi något svalkande så begav oss till stranden. Det var den längsta sandstrand vi någonsin har sett. Den såg aldrig ut att ta slut! Dock var det inte slut på läskiga kryp. I vattnet fanns det gott om Jelly Fish, en sorts livsfarliga maneter som fuckar up nervsystemet till den milda grad att hjärtat stannar om man har otur. All badning fick ske i inhängnat område av ett nät och även om vattnet var 28 grader varm var det ändå skönt att få svalka sig en anings med badtur och iskall cola från den gulliga lilla kiosken på stranden.
På kvällen dag 2 bjöds det på gratis vin. Eftesom gratis alltid är gott knatade vi ner till baren som låg på ett trädäck med tak mellan några hängmattor. Vinet var surt och från taket ramlade det ner gröna, väsandes skalbaggar! De drogs antagligen till grönt för stackars mamma, med grön t-shirt, fick så många på sig att en till och med hamnade UNDER tröjan. Börjar klia bara jag tänker på det, hu! Mamma lyckades ju ändå hålla sig någorlunda lugn medans jag både skrek och försvarade mig med kraftiga armviftningar och omkringhoppande när de landade på mig. Tjejen med dreadlocks som satt vid bordet intill oss tittade konstigt på oss samtidigt som hon plockade (!) på sig skalbaggar och log pilimariskt när de kröp över hennes skynke till klänning. Det är väl tur att man är olika.
Glada över att ha överlevt gigantiska fallande löv och alla kryp packade vi efter två nätter äntligen ihop våra belongings och åkte till Greyhound bussen som skulle komma ta oss vidare på resan. Det enda vi kom att sakna från vår vistelse på Jackaroo var katten. Kan rekommendera alla som vill ha ett minne för livet och alla som gillar småkryp att besöka Jackaroo på Mission Beach. Det är en upplevelse man inte hade velat vara utan även om man tidvis undrade vad man gjorde där.
Ovan ser ni: 1. Livsfarligt löv som nästan träffade oss i huvudet 2. Hostlet trevligaste gäst, katten 3. Lättade föräldrar som packat ihop 4. Två av alla de gröna skalbaggarna 5. Mitt matchande bagage (limegrönt) och mig läsandes i väntan på bussen som dessvärre visade sig inte alls hålla lika hög standard som föregående 6. Mer djungel på vägen till nästa stopp, Magnetic Island.
- Fick en dag sommar och åt lunch med klasskompisarna i Långedrag
- Forstatte hoppträna och hoppade en bana på en meter vilket jag inte gjort sen mars 2012 då jag ramlade av tre gånger på samma pass (har bara ramlat av 5 gånger på 10 år så blev aningens omtumlad)
- Var på landet och hjälpte pappa fixa med gården. Gick lös med högtryckstvätten i röd mysdräkt! - Grillade, gick på pubrundor och njöt av våren i Göteborg!
JUNI.
- Sprang blodomloppet (5 km) med ett härligt och blandat gäng tjejer jag drog ihop! Urusel tid men kul dag.
- Tävlade dressyr på nationaldagen
- Hade Hej Då-middag med släkten, utan att bokat flygbiljett än..
- Firade midsommar på Hisingen hos Henriks föräldrar och firade samtidigt Bella och Lovisa som fyllde 20! Drömmidsommar med mat, dans runt stången, lekar, skönt folk, snapssånger, poolbad och jaa... Svensk sommar när den är som allra bäst ♥
- Gick på Summerburst. En dag med Adam och Monkan och en dag med Jonas och Erik
- Hade hej då-fest för kompisarna och som vanligt slutade det med att lekarna spårade ur och drog ut över den tänkta utgången... Hahaha, åh vad jag saknar alla när jag tänker på den kvällen!
- Gick på Liseberg med pappa. Himlen öppnade sig och det bara öste ner men vi hade kul ändå!
- Var några mysiga dagar på landet med mamma och pappa
- Tog vara på de sista dagarna i Göteborg, gick till favoritställerna och gick hem först när det ljusna!
JULI.
- Var en sista gång i stallet och red Z
- Åt en sista middag på Bee Bar med Lollo.
- Tillslut skedde det, den sjunde juli åkte vårt plan till Australien!
- Landade efter 44 timmar. Bodde på ett hostel i en vecka och försökte desperat hitta något ställe att bo å, jetlaggade som aldrig förr. Tillslut fattade vi ett beslut och flyttade in i Urbanest!
- Ett beslut som vi inte skulle komma att ångra. Lärde snabbt känna människor från hela världen och blev som en liten familj och lagade middagar tillsammans och festade kanske framför allt.
- Åkte till Ikea, köpte grejer och gjorde det fint hemma i vårt lilla rum
- Åkte till havet och förfasades och förvånades av kylan
- Börjad också skolan, testade på att ro innan jag bestämde mig för att bara satsa på gymmet. Vem orkar gå upp vid halv fem två-tre dagar i veckan för att ro?!
AUGUSTI.
- Åkte till Kangaroo Island med gänget. Hyrde tre små gula bilar i tre dagar och åkte runt på ön och bara njöt av all häftig natur, skrämdes av alla vilda djur och satt runt lägerelden på kvällarna och berättade storys jag aldrig kommer glömma. Lätt häftigaste naturen jag sett so far i Australien! En ö med allt.
- Besökte Adelaides zoo och klappade min första Kangaroo
- Började ha tjejkväller när vi målade naglarna och åt choklad
- Fick med Susan och Mathilde på power walk en gång och annars var månaden bara en enda lång... - Fest! Att bo i samma hus som 400 andra studenter som man bara lärde känna bättre och bättre med bargatan på 50 meters avstånd kan ju bara sluta på ett sätt.
Godmorgon! Första lördagen på 2014 är här. Vad ska ni göra idag? Jag har inga speciella planer, är rätt kallt idag (23 grader) men blå himel så ska ta en lång promenad och sen fortsätta mysa, antagligen på balkongen. Har tagit en lång sovmorgon, sett På spåret och Aktuellt och har tre bra böcker som väntas på att läsas. Sånt man kan göra i lung och ro när man har sommarlov :) Lyx!
Men det här med nystarter - jag älskar det! Spelar ingen roll om det är ett nytt år, en ny termin, en ny kurs eller en nytt uppdrag på jobbet det är aldrig för sent att börja om. Det blir så tydligt att man får en ny chans att göra sitt bästa, bli lite snällare, lite gladare, lite roligare, lite bättre helt enkelt! Den här dagen är första dagen på resten av våra liv. Tänker man så känns det rätt skönt. Det är aldrig för sent. Skriv upp vad du vill få ut av de här året och bara kör! Misslyckas du gör det inget, det kommer nya år, men om du inte ens försöker kommer du ångra dig.
Själv har jag inga nyårslöften. Har en lång lista med saker jag vill göra/klara/uppnå innan jag fyller 25 och den räcker och blir över kan jag säga, haha. Men man ska sikta högt ;) Jag hade aldrig kunnat gissa på allt som skulle komma att ske 2013 i början av januari och det är det som är så häftigt och ibland läskigt med livet - man vet aldrig vad som väntar!
PS // Senare idag kommer andra stoppet på vår resa och andra delen av min årsresumé upp //
Älskar de här bilderna på Erik i sin hatt och blicken på fyverkerierna och framtiden a la 2014!
Haha, tycker bilden till höger påminner om eldarna som galna fans tänder på fotbollsmatcher...
Här får ni ta del av en del av det som hände de fyra första månderna 2013. Gick i skolan & jobbade med men här kommer det roligaste och intressantaste enligt mig ;) JANUARI.
Vad hände i januari förutom skidresan?Jag vet inte. Helt ärligt. Hade precis börjat blogga och tog nästan inga bilder och minnen bleknar så snabbt... Men antar att jag tränade, hängde i stallet och hade mysiga middagar med nära och kära? Eller satt inne och glodde på TV helt själv? Inget extraordinärt i alla fall för det borde jag kommit ihåg.
Men tog som tur var bilder under veckan i Val d'isere som jag åkte på med kort varsel på med Ellinor och halva handels! Hade inte åkt skidor på 5 år och aldrig tidigare i Alperna så var verkligen en kul upplevelse även om jag ville slå ihjäl Elli när hon lurade i mig en röd offpist och jag bara ramla och ramla i all lössnö och aldrig ville se en buss igen efter vår evighetsresa ner... Det häftigaste var inte afterskin, skidåkningen eller festandet utan de otroliga vyerna över bergen!
FEBRUARI. - Gick på stämma för MUF Göteborg och kandiderade inte om till distriktstyrelsen pga. flytten
- Gymmade en hel del - Tog körkort
- Åt semlor med mormor - Fick en insändare publicerad i Spionen som väckte många reaktioner
- Skickade in ansökan till University of South Australia
- Gick på fest med gamla klasskompisar från gymnasiet
- Gick på bio flera gånger, gick långa promenader och myste i kylan
MARS.
- Blev bortskämd av Johanna med hennes tacossallad till lunch flera gånger
- Överraskade Erik med middag på resturang där alla vänner väntade följt av en spårad utgång - Gick på 20-tals sittning med bästa P-log! Folk dansade tills borden välte
- Firade påsk på landet med släkten
- Hade mysiga middagar i Eriks lägenhet. Hade dock inga vinglas så drack vinglas ur mjölkglass.. - Hade middag hemma hos mormor med mina kusiner och deras pojkvänner + Erik. Lika högt i tak som alltid!
- Blev fotad i studio av Isabel till en ny header i bloggen. Jättekul men riktigt svårt!
- Började träna för Janette. Jobbigaste och mest lärosamma dressyrträningarna ever
- Lilla Birk kastrerades, var putt en dag men var snart sig själv igen
APRIL. - Solen började komma och många stunder spenderades på uteserveringar
- Gick på Göteborg Horse Show och kampanjade med M-kvinnorna på mässan
- Amanda kom hem från Down Under och vi firade Valborg på taket med killarna
- Gick på vårshow i stallet - Hopptränade i paddocken för första gången
- Lyssnade när Jonas Ransgård pratade på MUF:s måndagsfika - Gick ut till mysiga pubar och kände de första vårvibbarna i Göteborg
Då var det dags för mig att presentera första stoppet på vår resa nämligen.... CAIRNS! När vi gick av flyget var det som att mötas av en vägg av fukt och värme. Vi hade hamnat i regnskogen! Efter en tämligen smidig flygresa med byte i Brisbane (med undantag för den förvirring som uppstod när vi insåg att vi skulle ställe om klockan en halvtimma men inte fattade åt vilket hållt) från torra och då, rätt kalla, Adelaide var det en stor omställning för oss. Speciellet för kära mor och far som just lämnat kalla Sverige.
Hur som helst. Vi hittade vårt hostel och blev mycket glada när vi insåg att vi bara skulle behöva dela rum med en glad norsk som var totalt ofarlig, förutom den lilla detaljen att han släpte en dunderbrakare under natten som luktade kloak. På kvällen firade vi med att dricka öl på hostlet, som blev ljumen efter ungefär 2 sekunder i värmen, och gick ut till Cairns stad för att äta middag. Där förfasades vi över hur stora portionerna var och ojade oss lite över hur mycket vi tordes gå upp vikt under resans gång. Sorgligt hur rätt vi skulle komma att ha.
Dag 2 gick vi upp tidigt i ottan men med 2 jetlaggade föräldrar och en överexalterad dotter (skulle ju få se barriärrevet!!!) var det nemas problemas. Vi seglade ut ungefär en timma med en 63 fot lång båt (som jag även fick testa att styra/ratta/köra wohooo) och där krängde vi på oss simfenor, cyklop, badtröja och de lite bekvämare snorklarna (mamma&pappa) även flytväst och plumsade i!
Nere på botten, där var det toppen!
Okej. Jag ska aldrig, aldrig, ALDRIG mer klaga på Zippan eller Birk när det kommer till att fota dom/använda dom som modeller. En häst eller en katt är lätt som en plätt att fota om man jämför med dessa förädiska fiskar! Inte nog med att de aldrig var stilla (kan de ens vara stilla?) och simmade runt huller om buller, simmade de även nära kameran och in i varandra så att de snabbt som satan dolde snyggis-fisken man tänkt fota och DESSUTOM så var det helt omöjligt att själv hålla sig själv stilla i vattnet. Vågorna guppade en upp och ner och strömmen drog en åt helt fel håll. Så innan ni har mage att klaga på mina fiskbilder tycker jag ni ska tänka på omständigheterna. Vi såg även ungefär en miljon andra fisksorter än dessa, men det de var bara dessa baddare som ville vara med på bild...
Vi gjorde ett stopp vid Green Island. En liten paradisö som har bildats på korallrevet. Vi gick runt i vykortsvyerna, pappa låtsades lyfte en helikopter, jag poserade vi en cool rot och mamma fick hela ryggen nerblöt i den lilla motorbåten på vägen tillbaka till den stora båten. Ett riktigt äventyr alltså! Ön har tydligen hyrts ut på ett 100 års kontrakt till Japaner som byggt ett stort resort på den. De tror vi inte vår pratglada kapten gillade för när vi frågade vem som ägde ön och varför det nästan bara var asiater på den blev han tyst en lång, lång stund.
När vi kom tillbaka till segelbåten hade den omringats av dun dun dun dun.... HAJAR! När kaptenen berättade att det var ofarliga revhajar kastade jag mig i vattnet omedelbart bums utan vare sig fenor eller badtröja! Hade nämligen besvikelsen av att jag inte hade råd att följa med på mina kompisars vithajssafari (kostade liksom 6000 spänn för en enda litet dyk där det eventuellt kunde dyka upp en groteskt stor vithaj) i färskt minne. Men nu har jag också simmat med inte mindre än FYRA hajar! Utan att vare sig vara i en bur, bli ruinerad, ha skyddsutrustning eller dödsskräck för att dörren på buren skulle åka upp. HA, skrattar bäst som skrattar sist! :DDDD hehehe.
Det var så mäktigt att simma med dom! Hajarna var så majestätiska och liksom gled eller snarade cruisde runt i havet som värsta maffiabossarna. När dom simmade i par kunde jag inte annat än att tänka på hajarna i Hitta Nemo. Hittade förvrigt också Nemo i en korall.
Sen seglade vi tillbaka till land! Jag var om möjligt ännu gladare än innan vi gav oss av. Det skojiga båtcrewet styrde inte bara båten med fötterna (se bild ovan) utan underhöll och feedade oss turister på båten ordentligt. Fick färsk underbart god frukt, kex&ost med vin, kakor av olika slag och blev underhållna med roliga lekar. Pappa hade lyckan och bli inbunden i ett snöre med uppgift att trassla upp knuten. Han lyckades inte, men jag och mamma hade i alla fall roligt åt gullepappsen!
Bolaget vi åkte med ut hette Ocean Free och är familjeägt. Kan verkligen rekomndera er att åka på en tur om ni besöker Cairns. Man kunde även dyka med tuber från båten och åka ut längre och kortare turer. Personalen var supertrevlig, kunnig och precis lagom på.
Klart slut, nästa gång jag rapporterar är det från Mission Beach!
Tänkte göra en resumé av mitt 2013 med bilder men det gick inte... Har hänt FÖR MYCKET för att plats med det i ett inlägg så ska dela in det i fyra istället. Men alltså, var har inte hänt detta året?! Flyttat till andra sidan jorden, tagit körkort, gått klart första året på handels, haft massa roliga dagar/kvällar/nätter tillsammans med vänner, besökt tre länder, gått ur distriktstyrelsen i MUF, tränat med hästen, tävlat och ja, ALLT OCH LITE till har händ detta året. Glad att jag kollade igenom arkivet, hade glömt av hälften. ! Men fyllde i en sån här liten lista som en start på summeringen:
Hur har ditt 2013 varit? Ett bra år! Fyllt av utmaningar, upplevelser och många fina stunder med människor jag tycker om. Precis så livet ska vara!
Tror du att år 2014 kommer blir bättre? Klart, måste väl alltid tro och vilja att det ska bli bättre! Men det kommer framför allt bli annorlunda. Istället för att flytta iväg från Sverige ska jag flytta hem igen.
Något du ångrar att du gjort 2013? Fokuserat mer på nuet. Om jag vill göra något så är det lätt att jag fokuserar för mycket på det. Innan jag flyttade till Australien så tänkte jag mest på hur det skulle bli när jag kom hit och nu tänker jag mest på hur det ska bli när jag kommer hem… Haha!
Något du skulle vilja gjort mer 2013? Sista halvåret skulle jag vilja rida, saknat det som tusan! Men är svårt att få till här och har medvetet inte letat efter ett stall heller... Annars tycker jag att jag har haft en bra kombo av plugg/jobb/träning/nöjen.
Ett datum du aldrig glömmer 2013? 7 juli 2013. Dagen planet lyfte mot mitt/vårt livs äventyr Down Under!
Den bästa nya människan som kom in 2013? Lärt känna extremt mycket nya människor eftersom jag bytt land… Svårt att välja en eftersom vårt (nu splittrade) gäng här har varit så tight! Men Brandyn Jones är lätt en av de skönaste människor jag träffat.
Största utmaningen 2013? Att börja plugga på ett nytt språk, i ett nytt land. Eller att lämna alla nära och kära och vardagen jag älskar hemma… Eller kanske att organisera hela flytten hit och antagningen till skolan. Varit många utmaningar detta år, bara roliga som tur är!
Största misstag 2013? Att vi litade så mycket på Study Abroad när vi gjorde vår ansökan så jag och Erik inte kunde börja/sluta plugga samtidigt.
Något du vill ha 2014 som du inte hade 2013? Har mer prylar än jag behöver men hade velat ha mina vänner och min familj närmare mig såklart! Och Zippan och Birk…
Vad var det bästa under 2013? Att allt blev så bra här nere i Australien. Skolan var bra, människor roliga och snälla, boendet vi hittade här passar oss perfekt och vi kom in i språket snabbt (även om det känns som jag glömt av allt efter att bara pratat svenska i tre dagar, haha)
Det jobbigaste som hände 2013? Att en vän tragiskt gick bort alldeles för tidigt och att en annan vän blev sjuk i cancer.
Vad är du stolt över att du gjorde 2013? Jag blev bättre på att hjälpa och berömma främlingar! Kan faktiskt säga att jag varit bra på att hjälpa folk som ramlat, tappat något eller gett komplimanger till personer jag mött.
Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut? Tog körkort, flyttade till Australien, flyttade hemifrån, var borta från Sverige mer än tre veckor, åkte skidor i Alperna, besökte Bryssel och många platser i Australien, pluggade heltid på engelska med allt vad det innebär med tentor, inlämningar och redovisningar, tog 10 hantlarna i biceps curl utan problem 10*3 gånger (trodde det var helt omöjligt) surfade, dök med tuber till 10 meter, snorklade med hajar, sov på en båt och lärde känna folk från alla världsdelar
Vad är din största framgång 2O13? Att jag klarade av studierna här!
Bästa köpet? Min telefon. I<3SONY
Vad spenderade du mest pengar på? Studieavgiften till Unisa.
Vilka sånger kommer påminna dig om 2O13? Young, Wild & Free med Snoop Dogg och Hey Brother & Wake me up med Avicii
Vart reste du under 2013? Valdi i Frankrike, Bryssel i Belgien och Kangaroo Island, hela östkusten + Sydney, Melborune och Adelaide i Australien.
Finns det något som hade gjort ditt 2013 bättre? Att få träffa 111:orna (världens bästa tjejgäng jag brukar resa med men som dessvärre bor utspritt i Sverige) och hade blivit lite smidigare om jag inte analyserade allt så mycket. Men har så mycket tid över här nere och då hinner man verkligen tänka igenom och vända på allt.
Vad gjorde du på din födelsedag? Vaknade upp och fick presenter av min älskling och frukost på sängen, sen kom mina saknade föräldrar som åkt runt halva jorden för att fira mig (och för att få lite välförtjänt semester) och så drack vi kaffe och jag fick mer presenter, sen visade vi runt dom i Adelaide och shoppade lite inför resan (adapter, cyklop) och på kvällen åt vi middag på The Grand Bar samtidigt som vi såg solen gå ner över Stilla havet och sen kom några vänner ut och så gick på hotellets söndagsklubb. DJ:n ropade grattis till mig i högtalaren, vi drack teqilashots och dansade och sen delade vi en taxi hem och satt och pratade på balkongen. En riktigt DRÖMDAG!
Ångrar du något du gjort? Nej. Hade såklart gjort en del saker annorlunda med facit i hand, men inget jag ångrar.
Vad vill du säga till dig själv inför 2014? Fortsätt kämpa för det du vill göra & tror på, bry dig inte om vad andra gör&tycker och glöm aldrig av att berätta hur mycket du tycker om dina nära´och kära!
Heeeej! Nu är jag tillbaka i Adelaide sen fyra dagar eller nått (har noll koll på dagarna...) efter den bästa resan jag gjort i hela mitt liv. HELT AMAZING! Men mer om den senare,vet inte ens var jag ska börja, allt var sååå grymt! hehe
Igår gjorde vi som de flesta andra på planeten - Firade nyår! Eftersom min stackars älskade pojkvän har varit ensam och övergiven under hela julen så firade jag såklart med honom! Och eftersom att alla vi känner har lämnat Adelaide (faktiskt sant, känner ynka två människor som bör här just nu, haha forever alone) så firade vi ensamma! Var faktiskt extremt skönt att slippa all hetsen hemma. Känns så deppigt med nyår när det nästan alltid blir misslyckat trots att folk börjar planera var dom ska vara i oktober, sminkar och piffar sig i timmar och ojar över val av klänning i dagar. För att inte prata om planeringen av all mat som ska lagas... Hett tips att fly fältet!
Huuur som helst. Vi tänkte lyxa till det lite med tre rätters. Gick rätt bra förutom 3 små incidenter:
1. Avokadosarna kostade 25 kr styck så kunde inte med att också köpa räkor för 90 kr till vår lilla förrätt så fick vara utan den godaste ingrediensen. Det här med att leva på CSN när man inte jobbar... Inte min grej. 2 .Vi GLÖMDE av såsen till varmrätten! Men som tur var hade vi potatismos till köttet så blev inte knastertort i alla fall. Puh! 3. Vårt bubbel vi köpte var totalt odrickbart. Trodde vi hade köpt ett vi druckit på restaurang innan men ICKE! Var samma märke, samma typ av flaska, samma rosébubbel men helt annan smak... Istället för att köpa det godaste bubblet vi smakat med fantastisk fruktsmak så köpte vi ett som smakade gummismula. Kul. Slutade med att vi hällde ut flaskan :(
Förutom en mer eller mindre lyckad middag så såg vi även maffiga fyverkerier inte bara en, utan två gånger! Hade egentligen tänkt åka till stranden och se fyverkerierna där men då vi missade vagnen dit pga. vår storslagna middag blev det inget med det. Såg istället fyverkerierna inne i stan både vid nio och vid 12-slaget. Kommer förhoppningsvis upp lite bilder på det med här inom kort. Hela stan var ute vid parken vi bor vid. Liveband, bar, trettiograder och en molnfri natt. Perfekta förutsättningar för att fira nyår med andra ord! Vi satt i parken på min jacka (som jag tog med mig av ren vana, svettades som en gris utan jacka kan jag tala om...) såg fyverkerierna lysa upp himlen, höll handen och pussades på 12-slaget och höll tummarna för att 2014 kommer bli minst lika bra som 2013!
Hoppas alla ni läsare också hade en lyckad kväll vad ni än gjorde! ♥
Lite bilder från kvällen. Hoppas ni ser den ypperliga kvalitén, min pappa har nämligen släpat med sig min systemkamera hela vägen från Sverige! Sen att jag gjorde muppiga bilder på 9 av 10 bilder så dessa är kvällens bästa är en annan femma....
Hej och välkommen till min blogg!
Jag som skriver här är en 20-årig tjej som kommer från Sveriges finaste stad – Göteborg! Sen den 9 juli 2013 bor jag i Australien där jag pluggar business på University of South Australia. Här får ni läsa om hur det är att leva i Down Under, hur man kan få vardagen att bli lite roligare och hur man kan träna som ryttare med hästen kvar på andra sidan jorden. Ni får också följa mig på vägen mot att bli klar med min alltför långa bucket list. Hoppas ni trivs och glöm inte - Det blir aldrig roligare än man gör det! // Sally
Läs mer...
// Jag innan bion igår där vi såg The Wolf of Wall street //
Här får ni ta del av en del av det som hände de fyra första månderna 2013. Gick i skolan & jobbade med men här kommer det roligaste och intressantaste enligt mig ;) 
