Jag räknar dagarna tills jag återigen kommer vara i Sverige. Idag är det 75 dagar kvar. Drygt två månader. En lång tid för en semster men en kort tid om man jämför med hur länge vi har varit här. Det kommer nog kännas konstigt att säga hej då till allt och alla här. Till människorna, gatorna, ställerna och staden som blivit en del av ens vardag. Jag tyckte det kändes sorgligt att bara byta gym och säga hej då till kompisarna jag lärt känna under tre månader så antar att det måste vara mycket jobbigare att säga hejdå till dom jag stött på så gott som varje dag under ett år.

 

Samtidigt kommer det bli så spännande och roligt att komma hem. Pirrar mer i magen när jag tänker på att jag ska flytta hem jämfört med vad vad det gjorde 75 dagar innan jag skulle flyga till ett okänt land, på andra sidan jorden. Det ser jag som ett bra tecken. Att det känns mer spännande att komma hem än att åka bort. Men det är väl inte så konstigt egentligen, de här året har varit lite som en lek. Ett äventyr där allt är nytt och bara väntar på en, men när jag kommer hem är det allvar. Det är då jag ska förverkliga alla mål och drömmar jag tänkt på här. Känns som jag ska börja med ett helt nytt, oskrivet kapitel när jag kommer hem. Här har temat för kapitlet varit enkelt: Att uppleva och lära sig så mycket som möjligt.  Nu är det dags för mig att helt själv välja tema på nästkommande kapitel. Vilka nya mål och utmaningar jag vill sträva efter att uppnå i min älskade, nygamla hemstad. Där finns det ingen mall att följa. Inga självklarheter som ska göras och bara prickas av som när man är utbytesstudent. Då är det min tur att skapa en vardag jag älskar med de ingredienser jag själv omsorgsfullt ska hitta och plocka ut. Hemma är det ingen som serverar en ett färdigt program man ska följa. Där finns inget utbytesliv som slaviskt ska följas och upplevas.

 

Jag undrar hur mycket ett stad och en människa kan förändras på ett år? Kanske mer eller mindre än man tror. Det återstår att se. När jag kommer hem. Först har jag några sista sidor att skriva klart här. Lite mer att uppleva. Lite mer saker att lära mig. Lite mer tid för att fundera och tänka ut vad jag vill göra, och inte göra, när jag väl är hemma igen. De här kapitlet har varit fantastiskt och än är det inte slut. 75 dagar återstår. Dagar jag ska få att räknas.