Har inte uppdaterat under helgen då nu även Liv är tillbaka i huset! Har tillbringat helgen med att vara social. I fredags var det välkomst-BBQ för de nyinflyttade, i lördags var jag och Anna ute på ett mysigt ställe  och drack vin innan vi gick tillbaka till Urbanest där det var fullt av festande människor och igår var det matchen med stort M. Det har flyttat in x antal Kanadensare i huset vilket har gjort stämningen lätt hatisk de senaste dagarna. Det visade sig nämligen att flera av tjejerna från Kanada hade spelat hockey hela livet och när de livligt började prata om vår laguppställning och skador de svenska spelarna efter midnatt i fredags såg jag och Anna ut som två frågetecken. Men vi var inte sämre än att vi snabbt fastslog att vi skulle krossa dom och att Sverige självklart skulle vinna eftersom vi är citat "True Vikings" och har den snyggaste målvakten (så långt är vi med iaf).

Att jag bara sett en hockeymatch i hela mitt liv och att Anna och Erik inte verkar kunna nämnvärt mycket mer än jag (som inte kan något förutom att powerplay betyder en spelare kort för motståndarlaget och att man ska lägga mål under tre 20-min perioder) stoppade oss inte från att glatt ta hissen ner till den stora tv:n på First Floor med flagga, energidricka, chips och en "Swedish - The land of the vikings"-t-shirt. Väl där nere sjönk humöret succesivt ju längre in i matchen vi kom av naturliga skäl. Men skam den som ger sig! Jag och Anna satt troget och viftade med vår lilla Sverigeflagga until the bitter end medan Erik gick efter andra perioden och skylde på "tidigt morgonträning". Pffffft. Själv tänker jag aldrig sluta stödja Sveriges hjältar eller ge upp förens det är över! It's never over until it's over och till Sveriges försvar kan man ju faktiskt säga att ska man förlora kan man ju lika gärna göra det så det svider ordentligt så man inte gör om det igen.