Om att vara sämst men ändå ha kul
2014-02-03 ♥ 11:32:00 ♥ Ryttarträning
» Kommentarer (0) «
Hej! Nu är jag nyss hemkommen från ytterligare ett yogapass. Även om jag är yngst och solklart sämst på alla övningar/poser förutom balansposerna och att två medelålders, 20 kgs överviktiga gubbar var överlägset mer flexibla än jag var det faktiskt kul! Mycket roligare än den yogan jag gått på en gång på Sportlife. Man får göra mer avangcerande poser, eller i alla fall försöka, som får musklerna och lederna att chockas, samtidigt som man får hjälp och tillrättelser hela tiden (haha, gissa vem som fick mest korrigeringar...) och det gör det mycket roligare. Att dessutom vara sämst i gruppen är också sporrande för då ser man att det faktiskt går att göra det som känns omöjligt. Bryr mig inte alls om att jag är den enda som inte kan få ner händerna i marken utan att böja ordentligt på knäna eller stå på händer. Nu har jag börjat böja till min stela kropp och det är huvudsaken! Har jag bara diciplin och fortsätter gå dit kommer jag snart se resultat.
Kan riktigt föreställa mig hur jag rider i en samlad galopp eller en skänkelvikning och håller kroppen lika stadig, följsam men ändå stabil som i en yogapose (dream dream dream) och det gör i alla fall mig motiverad att fortsätta gå dit. Efter att ha gymmat, simmat och gått på X antal olika pass de senaste veckorna får jag det återigen bekräftat, det finns inget roligare än ridning! Hur folk kan få samma kick av att göra ett personbästa på gymmet som att hoppa en tekniskt svår bana felfritt eller sätta en skola nästintill perfekt i dressyren övergår mitt förstånd! Men men, det är väl inte alla som fått chansen att veta hur det känns heller så ska inte klandra dom... Imorgon står det Tone&Shape och Aerobic fatburner på schemat och det ser jag fram emot :)

Kommenterer
Trackback