Det är tungt nu. Jag drunknar nästan i alla uppgifter och försöker orientera mig fram med snorkel och simmar runt bland alla föreläsningar, inlämningar och läxor. Tar en dag i taget. Även om det kanske är mer ansträngande än det någonsin varit att sätta sig ner och läsa kan jag inte påstå att jag är vare sig skoltrött eller omotiverad. Kurserna jag läser är intressanta och jag vill lära mig mer. Jag vill rent av bli riktigt jäkla bra på det här! Det är dock inte bara skolan som tar emot. Det är mycket som känns tungt nu. Hemlängtan är kanske vad det är. Men jag antar att det är så det blir, om man tar bort det som i vanliga fall ger en energi. Hästen och vännerna finns inte här och för mig som är van vid och älskar att ha 127 olika bollar i luften har fortfarande inte vant mig vid att "bara" plugga och träna. 

 

Men det finns ljusglimtar i vardagen här med. Filmkvällarna har blivit obligatoriska varenda kväll. Stunderna då jag bara stannar och tittar på ett träd eller en fågel och tar in varenda liten detalj har blivit fler. Småpratet med grannarna i hissen likaså. Fått högsta betyg för första gången här på ett prov så slitet ger ju uppenbarligen utdelning. Dagdrömmarna och den mer realistiska planeringen inför framtiden har nått till en helt ny level. Jag vill bara komma hem och börja med allt roligt som ligger framför mig. Hoppa till nästa plattform och gå vidare. Jag är färdig med Adelaide. Känns som jag är klar med hela erfarenheten med att plugga utomlands. Jag har fattat grejen och nu vill jag ha nya utmaningar. Men än är det inte över, examperioden som ligger framför mig kommer bli det ultimata testet på min uthållningsförmåga och min diciplin.